Miljonstöd till åtta historiska fartyg

24 maj 2017 09:05

Sjöhistoriska museet fördelar nu 1 miljon kronor till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla fartyg. I år får åtta fartyg ta del av stödet. Bland dem finns storslagna segelfartyg, klassiska ångfartyg och charmiga motorfartyg. Intresset för landets k-märkta fartyg är stort – årligen kliver 250 000 ombord.

Sjöhistoriska museet, som är en del av Statens maritima museer, fördelar årligen 1 miljon kronor till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Det ekonomiska stödet är viktigt – men står bara för en liten del av de verkliga kostnaderna. I år var antalet ansökningar 34 stycken med en total summa på 6,2 miljoner kronor.

– Vi är medvetna om att det kostar stora summor att underhålla och reparera dessa flytande klenoder. Både kunskap och traditionell teknik behöver värnas för framtiden. Vi hoppas att stödet bidrar till att upprätthålla landets historiska flotta – även om vi bara bidrar med en mindre del av kostnaderna, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.

De k-märkta fartygen levandegör den mångfacetterade sjöfartens historia i hela landet och årets fördelning har fått en stor geografisk spridning. Bland dem som får stöd finns till exempel ångaren Östersund som trafikerar Storsjön i Jämtland, segelfartyget Klara Marie som arrangerar skolseglingar i skånska Skillinge och den eleganta bogserbåten Dynäs II som går på Ångermanälven i Västernorrland.

Fartygsstödet har delats ut av Statens maritim museer sedan 1991 och kan i första hand sökas av ägare till fartyg som k-märkts av Sjöhistoriska museet. Beslut om fördelningen sker i samråd med Arbetets museum, Riksantikvarieämbetet, Transportstyrelsen och rikstäckande föreningar för historiska fartyg.

– Vi lägger vikt vid att stödet fördelas mellan olika kategorier av fartyg till exempel segelfartyg, ångfartyg och motorfartyg men vi tar också hänsyn till hur tillgänglig fartygets verksamhet är för att många ska kunna få del av fartygens intressanta berättelser, säger Fredrik Blomqvist.

Mottagare av stöd till bevarande av historiskt värdefulla fartyg 2017

  • Asta av Smögen, Motorfartyg, Smögen/Kungshamn, Västra Götalands län
  • Constantia, Segelfartyg, Solna, Stockholms län
  • Dynäs II, Motorfartyg, Härnösand, Västernorrlands län
  • Klara Marie, Segelfartyg, Skillinge, Skåne län
  • Kvartsita, Segelfartyg, Fiskebäckskil, Västra Götalands län
  • Mariefred, Ångfartyg, Stockholms stad och län
  • Pamela, Segelfartyg, Ekenäs, Kalmar län
  • Östersund, Ångfartyg, Arvesund, Jämtlands län

Korta fartygsfakta och fördelningen av årets stöd

Asta av Smögen, Smögen, 200 000 kr
Asta av Smögen byggdes 1916 på Ringens varv i Marstrand. Ursprungligen var hon riggad med gaffelrigg. Första motorn var en Avance på 15 hkr. Från början hade Asta ingen styrhytt utan seglades från en styrbrunn. En styrhytt byggdes dock redan på 1920-talet. Hon var en av de första fiskebåtarna som utrustades med trålvinsch. 1937 såldes fartyget till Smögen. Asta har genom åren använts för snurrefiske, snörpvad, räktrålning och garnfiske. År 1962 installeras nuvarande maskin, en Skandia tändkulemotor tillverkad 1944. Asta användes i yrkesmässigt fiske till 1981 då hon övertogs av föreningen Tollar & Seiel för att bevaras som museifiskefartyg. Årets stöd ska användas till arbeten med skrovrenovering.

Constantia, Solna, 150 000 kr
Constantia är byggd 1908 i Marstal i Danmark. Hon var först hemmahörande i Danmark och hette då Minde. Fartyget var därefter i norsk ägo några år innan det 1921 såldes till Sverige. Först kom hon till Kalmar, därefter Göteborg och sedan till Figeholm med flera orter på ostkusten. På 1920-talet motoriserades fartyget. Hon omdöptes 1924 till Per-Olof och fick 1939 namnet Marina. Under 1940-talet riggades Constantia ner till motorgaleas. Frakterna bestod av salt, kol, sten, virke, spannmål, gödning och styckegods. Hon gick i fraktfart fram till 1967. Därefter registrerades hon som fritidsfartyg. År 1988 fick hon namnet Constantia. Nu är Constantia åter riggad som skonare och seglar framgångsrikt som skolfartyg. Årets stöd ska användas till skrovarbeten och riggöversyn.

Dynäs II, Svanö/Härnösand, 50 000 kr
Bogserbåten Dynäs II byggdes 1910 på Härnösand Mekaniska Verkstad & Varv för att utöver timmerbogsering även fungera som representations- och rekreationsfartyg åt beställaren konsul Ekman. Därför skiljer hon sig från dåtidens övriga bogserbåtar genom att ha överbyggnad i teak med blanka mässingsdetaljer och en speciell salong för konsuln inredd med mahogny och röd sammet. Konsuln bjöd 1934 kronprins Gustav Adolf och kronprinsessan Louise på lunch ombord i den vackra salongen. Den stora råoljemotorn, en Skandia 4-cylindrig tändkulemotor på 240 hk. installerades 1955 och ersatte den tidigare ångmaskinen. Dynäs II är i mycket gott skick där såväl skrov, däckshus, inredning och maskin renoverats och underhålls med hög ambitionsnivå. Årets stöd ska användas till reparation av huvudmaskin.

Klara Marie, Skillinge, 75 000 kr
Segelfartyget Klara Marie byggdes 1884 i Rönne på Bornholm för frakter mellan Rönne och Köpenhamn. Fartygets skrov har klipperstäv och en liten låg akterspegel. Fartygstypen kallas "Bornholmsklipper" och de var riggade som skonare. Klara Marie har främst seglats i södra Östersjön med Rønne som hemmahamn. År 1965 köptes hon till Skillinge av en fiskhandlare som planerade att använda henne för att frakta fiskrens till minkfoder. Då hade hon utrustats med en tändkulemotor och var riggad som galeas. Klara Marie registrerades 1965 i Sverige som fiskefartyg men definierades samtidigt som seglande med hjälpmotor. År 1968 såldes hon för att bli fritidsfartyg. 1994 köptes Klara Marie av Föreningen Partrederiet Klara Marie som har renoverat henne och nu är hon åter seglande och används som skolsegelfartyg och för beställningstrafik. Hon ses som en representant för de över 300 skutor som haft Skillinge som hemmahamn. Årets stöd ska användas till skrovarbeten.

Kvartsita, Fiskebäckskil, 225 000 kr
Segelfartyget Kvartsita byggdes 1945 vid Holms varv i Råå för kvartsfrakter mellan Höganäs och Dals Bruk. Vid leveransen var hon galeasriggad och utrustad med 130 hkr Skandia motor. Höganäsbolaget behövde frakta råmaterial från Vänern och eftersom det efter kriget var brist på fartyg beställdes nybyggen. Men Kvartsita blev snabbt föråldrad och såldes 1953 till Norge. Fartyget döptes om till Bono och gick med olika typer av last på Norges västkust. År 1986 köptes hon tillbaka till Sverige av Föreningen För Fulla Segel. Kvartsita är nu riggad som 2-mastad skonare. Hon seglar med lägerskolor, föreningar och är handikappanpassad. Årets stöd ska användas till skrovarbeten.

Ångfartyget Mariefred, Stockholm, 150 000 kr
Mariefred byggdes 1903 vid Södra Varvet i Stockholm för trafiken Stockholm – Enhörna – Mariefred. Hon går i samma trad med samma koleldade ångmaskin sedan dess. Fartyget byggdes ursprungligen för passagerar- och godstransporter och har sedan 1905 ägts av Gripsholms – Mariefreds Ångfartygs AB. År 1965 övertogs aktiemajoriteten av Föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåten. Sedan dess har mycket arbete lagts ned på att renovera fartyget och hålla det i gott skick. Från 1965 har det kulturhistoriska bevarandet av Mariefred varit en primär uppgift. Ångmaskinen är original från 1903 men en nytillverkad panna sattes in 1983. Både år 1980 och 1994 drabbades Mariefred av omfattande bränder ombord. Den traditionella inredningen har rekonstruerats efter de båda bränderna. Årets stöd ska användas till renovering av ångmaskinen.

Pamela, Ekenäs/Kalmar, 75 000 kr
Segelfartyget Pamela är byggd 1916 i Studseröd. och var ursprungligen riggad som galeas, senare blev hon jaktriggad. Fartyget har varit verksamt i svensk fraktfart. Pamela har ett rundgattat kravellbyggt skrov av den typ som förr var mycket vanligt på mindre galeaser och jakter. Fartyget har tidigare haft namnen Freden, Valö, Gubben, Märtha II och Liston. Gubben hette fartyget under den tid man seglade silltunnor åt Gubbens sillfabrik i Lysekil. År 1944 omriggades hon från galeas till jakt. En omfattande förbyggnad med målet att återställa exteriören i originalskick pågår vid Ekenäs varv söder om Kalmar. Årets stöd ska användas till ny löpande rigg.

Ångfartyget Östersund, Arvesund/Östersund, 75 000 kr
S/S Östersund byggdes 1874 av Oskarshamns varv för gods- och passagerartrafik på Storsjön i Jämtland. Fartyget transporterades i delar sjöledes till Sundsvall och därefter med häst och släde till Östersund för där hon monterades ihop. År 1886 byggdes överbyggnaden om och båten förlängdes. År 1903 sker ytterligare ombyggnad med ny panna och maskin från Härnösands mekaniska verkstad. S/S Östersund gick i ordinarie trafik till 1963, då konkurrensen från vägtransportblev för stor. Fartyget såldes för skrotning, men blev istället upplagd på land. Efter ett antal år köptes Östersund av Föreningen Bevara Ångaren Östersund. Föreningen har genomfört en ambitiös renovering som inneburit att fartyget åter kunde tas i trafik 1989. Årets stöd ska användas till arbeten med däcket.

Kontakt

Fredrik Blomqvist, Intendent Sjöhistoriska museet/Statens maritima museer
Telefon: 08-519 549 38 | Mobil: 0766-31 86 04 E-post: fredrik.blomqvist@maritima.se

Claes Wollentz, 1:e intendent Sjöhistoriska museet/Statens maritima museer
E-post: claes.wollentz@maritima.se Telefon: 0455-35 93 58 | Mobil: 0733-40 16 40

Kristoffer Henrysson, informationsenheten Sjöhistoriska museet/Statens maritima museer
E-post: kristoffer.henrysson@maritima.se Telefon: 08-519 549 32